Svårfångat ungt engagemang

Unga människor är lika engagerade i samhällsutvecklingen i dag som för trettio år sedan. Däremot är det svårt för forskarsamhället att fånga upp allt politiskt deltagande. Det visar en ny rapport som belyser kunskapsläget på området.

Sjukvård, skola och utbildning, migration och integration, klimatfrågan samt jämställdhet – i den ordningen – är de viktigaste samhällsfrågorna för unga i Sverige mellan 16-29 år. Det visar en attitydundersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Intresset för politiska frågor råder det alltså ingen brist på. Däremot är inte de politiska partiernas ungdomsförbund förstahandsvalet för unga som vill engagera sig – endast fem procent av dagens unga är med i ett politiskt parti. Den vanligaste formen av politisk handling är istället att stödja åsikter på nätet, något som drygt hälften av alla unga gjorde 2018, enligt MUCF-rapporten Ung idag 2021. På andra plats kom medveten konsumtion, följt av att ge pengar till en organisation.

Att unga väljer att engagera sig på ett annat sätt än tidigare har skapat utmaningar för forskarsamhället. Det konstaterar Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, som skrivit en kunskapsöversikt om ungas politiska engagemang på uppdrag av Forte.

– Den kanske viktigaste slutsatsen vi har kommit fram till är att ungas politiska deltagande inte riktigt låter sig fångas av nutida studier och forskning, säger han.

Det är inte så att det saknas forskning på området. Tillsammans med forskningsassistenten Anna Helander har Erik Amnå gått igenom över 300 studier kring ungas politiska deltagande, där forskningsartiklarna spänner över allt från medie- och kommunikations­vetenskap till statskunskap och psykologi.

Däremot finns det en stor oenighet bland forskarna kring hur politiskt deltagande ska definieras. Handlar det till exempel om att vara aktiv i ett politiskt partis ungdomsförbund, att kämpa mot klimatförändringarna, eller att gilla ett inlägg på sociala medier?

De flesta av de senaste årens studier är kvantitativa, vilket innebär att svarsalternativen ofta består av stängda frågor som utgår från en mall kring vad politiskt deltagande eller icke-deltagande är. Detta har dock visat sig vara mindre effektivt för att fånga upp ungas politiska engagemang.

– Det är väldigt tydligt att vi inte ser allt det deltagande som sker, därför att det inte är så lättfångat som det tidigare deltagandet var. Vi kan inte bara fråga ”Hur många föreningsmöten har du varit på den senaste månaden?” eller ”Hur många demonstrationer i din stad har du deltagit i?”. Det pågår också en vardaglig aktivitet i politiska diskussioner i skolan, i hemmen, bland kompisar och på internet, säger Erik Amnå.

Samtidigt understryker Anna Helander att det finns allt fler inom forskar­sam­hället som försöker att ta fram nya mätinstrument som bättre kan fånga upp mer nyanserade former av hur ungas politiska deltagande ser ut, där man kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och tar hänsyn till ungas egna föreställningar kring politiskt engagemang.

En annan fråga som forskarteamet berör är hur pass positivt det faktiskt är att ungdomar engagerar sig politiskt. Enligt Erik Amnå finns det en föreställning att allt politiskt deltagande är bra och att ju fler som deltar desto bättre.

– Det är en lite naiv föreställning, eftersom det också finns idéer som är väldigt fientliga mot demokratin som också engagerar och får folk att mobilisera sig.

Dessutom efterlyser Erik Amnå mer forskning som lyfter fram i vilket sammanhang beslutet att engagera sig politiskt har vuxit fram och vilka värden de unga strider för.

– Det vi ser nu från internationella mätningar är att det på många håll runtom i världen pågår en auktoritär utveckling som gröper ur och försvagar demokratin och det leder i sin tur till ett deltagande, i protest. Sedan mäter vi deltagandet och säger ”oj, vad bra att så många deltar”.

Ett av de mönster som har framträtt under arbetet med forskningsöversikten är också att unga som kommer från familjer med hög socioekonomisk status är mer engagerade politiskt än andra. Ett annat är att det saknas jämförande forskning mellan unga i städer och i glesbygden.

Det finns ingenting som tyder på att samhälls­engagemanget hos unga har minskat under de senaste decennierna.
Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap

– På den svenska landsbygden är inte minst de ungas männens beteende understuderat, och därför fångar man inte helheten i det politiska engagemanget och inte heller de olika riktningar och källor som engagemanget har. Där finns, tycker jag, en kollektiv försyndelse från forskarvärlden, säger Erik Amnå och kopplar detta till att många tycks ha blivit tagna på sängen av Sverige­demokraternas starka framväxt.

Andra kunskapsluckor som forskarna har identifierat är att det finns ett behov av fler tvärvetenskapliga studier, liksom långtidsstudier som följer samma ungdomar under de viktiga år som det politiska intresset och samhällsengagemanget formas.

Även om studien i sin helhet pekar på att mycket återstår att göra inom forskningen gällande ungas politiska deltagande menar Erik Amnå att en sak trots allt är säker.

– Det finns ingenting som tyder på att samhälls­engagemanget hos unga har minskat under de senaste decennierna.

Text: Vera Häggblom